Bra uppdatering är ju.. nice. Lite kort om höstlovet hittils:

Lördag: Hanna styr så vi drar dit ett glatt gäng, var trevligt men mer folk skulle inte skadat.

Söndag: Glada gänget samlas igen och denna gång drar på bio och ser Saw 3D och blir ärrade för livet. De som gjort Saw är ju helt sinnesstörda. Ingen frisk människa kan komma på så kreativa sätt att tortera och döda folk på..  Lite smått darriga senare drog vi hemåt. Elvis följde med hem till mig och vi var modiga..re tillsammans, mysig natt. ehehe.

Måndag: vi vaknar vid 13, sätter på datorn och sätter på johnossi. Taggar sönder hela dagen. Drar ner till forum en snabbis och äter middag. Sedan upp igen, börja tagga igen och sedan vidare till Josse's place då bruden styr megafekke.
Det var förjävla roligt. Det roligaste på länge, faktiskt. Vi var sjukt taggade innan så det skulle vara typiskt ifall allt failade. Men nejdå. Folket var sköna (alltså lite olika än alltid) alla var på deras bästa partyhumör och alla var sådär perfekt fulla. Precis en drink ifrån däckmode.
Fanns ett tag då de flesta var samlade i vardagsrummet, folk stod på stolar, på soffor, soffkanten.. ja överallt. Och bara sjöng (alltså skrek) med i låten allt vad det kunde. Typ nästan överröstade musiken. Tror folket tog i mest under Love The Way You Lie. Det gjorde jag och Felicia iaf. Den har blivit lite som vår låt.
Bla. Då, Just den stunden var allt så bra. Länge sen jag kände att livet bara var så himla underbart.  Tror jag log igenom hela kvällen.. Somnade med ett leende på läpparna gjorde jag iaf.

Tisdag: Vaknade någongång vid 11. Degade lite och bestämde mig för att ladda upp bilderna från kvällen innan (200 sammanlagt) Att tagga 100+ bilder och få 10 notifications/minuter medans är ju mindre soft. Men man tar smällen för bilderna är bara för epic. Postar de nog i ett annat inlägg imorgon eller något.
Sen middag på Vapiano med världens bästa mamma, och sedan direkt hem till le wifey.
Vi såg Dear John. Fyfan vilken överskattad film.. Jag som hört så mycket bra om den. Hoppades verkligen att jag skulle få gråta... typ lite sådär Into The Wild ångest man fick vid slutet. Men nehepp. Och några timmar senare sitter jag här och lyssnar på Interpol. Längtar redan.